We are runners, we never stay for long

Julefrid i juletid,
Önskar jag eder med heder!

Här ligger jag i min himmelssäng,
I mitt palats med gardiner med häng.
Ute viner det av vind,
Av alla löven som yr blir man lätt blind.
Det är Dagmar den förskräcklige som äger,
HON vill tydligen i Södertälyeah slå läger.
Men jag säger stopp och Nej,
För du är ju en tjej!
Trodde stenhårt på att Dagmar var en kille,
Låter ju som Ingemar, Calle eller Ville.
För mig är ju endast män välkomna,
Nu är det dags för drottningen att somna.

Kram och puss,
Dröm om en buss!
Eder rimmerska
Ewster


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0